StockholmsLudde

Ikväll är det AW på jobbet!

Vet jag inte om jag har fått men ny arbetsgivare fick jag ju igår. Visserligen inom samma koncern men ändå, skillnad är det ju. Även om mina arbetsuppgifter inte förändrats något direkt just nu så känns det ändå mycket bra. Det är ju lite av det jag har velat under en längre tid så...

Ja, annars blir det middag med en leverantör ikväll, italienskt har jag tänkt mig, känner för en god pasta och kanske ett glas rött! :P

Förövrigt så börjar man känna sig halvrisig, förkyld, men ska man tro alla rapporter svininfluensan så får man väl vara glad!

Tjipp!

Måste få skryta lite (och samtidigt ett bra sätt att börja blogga igen:) )

I lördags när jag och grabbarna var på badhuset i Arvika så gjorde Jeppe något storartat! Han hoppade från 5an! Det är 5 meter över vattenytan, stort för en åttaåring!

Han började ju nån gång i våras att hoppa från 3an, stort det också för en då 7 årig kille... Lite trevande var det ju, fick honom att lära sig att hålla ihop armarna över bröstkorgen eftersom det är lite svårt att hålla armarna rakt ner när man är så liten, första gångerna så slog armarna ut vilket resulterade i högljudda plask och vackert ont i underarmarna...

Men i lördags var det alltså dags, 2 meter till... Han stod och kikade upp på femman när han hoppade från trean, jag frågade honom om han ville hoppa från femman, men "nä, det är för högt" men han släppte inte blicken och lite senare frågade jag honom om han ville gå upp och titta bara vilket han ville. Så vi gick upp, han närmade sig kanten och armarna åkte upp över bröstkorgen, lite som en reflex. Han kikade ner och det syntes på honom att han tyckte att det var högt, något som han också bekräftade med ett tydligt "JA" på frågan jag ställde om det var högt! Sen frågade jag helt sonika om han ville prova och döm om min förvåning när han sa ja! :) Men han ville hoppa efter mig, så jag hoppade ner och satte mig vid kanten, någon hoppade före honom från trean och sen var det hans tur. Han ställde sig vid kanten, med armarna över bröstkorgen och tittade ner. Det fanns ingen som helst glädje i hans blick men samtidigt inte rädsla heller. Han stod en stund och tittade ner, tittade på mig och även sin storebror som stod på andra sidan bassängen. Jag sa ropade till honom att han hoppar bara om han själv vill, han får gå ner om han vill... Han stod så en stund, kikade ner, på mig, på storebror och helt plötsligt så tog han klivet ut och föll ner... STORT! Han kom upp till ytan och den glädje som var i hans ansikte, ja hela hans kropp var lycklig, det går inte att beskriva! Han simmade in till kanten "Pappa, pappa, såg du, jag hoppade! Det var kul, pappa, det var inte farligt, pappa, jag hoppade!!!!!" Det är stort även för mig som pappa att se, så underbart att se, så härligt! Jag ska ju inte sticka under stolen med att jag alltid jobbat för att barnen ska gilla vatten och inte vara rädda, men samtidigt ha respekt, precis som jag själv har. Men att få se detta, när han tar klivet ut från en avsats 5 meter över vattenytan är stort, mycket stort! Tre meter i alla ära, men fem meter är mycket...

Tyvärr var jag ju inte med när Joel hoppade från femman första gången, men han är våghalsig han också och i helgen har han fått till en riktigt bra stil i dykningen från både ettan och trean med kontroll över svikten och ett snyggt hopp. Han är lite väl entusiastisk på trampolinen bara, det gick över styr ett par gånger och han tappade kotnrollen, men han är inte rädd och han blir duktigare för varje gång! Även om det kostar lite smärta :)

Det är med stolthet jag ser mina 2 älskade pojkar hålla på i vattnet, det dyks, hoppas och leks ihärdigt med nöje och de är precis som mig minst lika mycket under vattnet som över och jag tycker det är så fantastiskt att se!

Att se att barnen har anammat samma intresse och glädje för detta med vatten som jag har är en underbar känsla och får mig att vara stolt över mina pojkar, än mer än jag redan är! :)

Vatten är något som alla barn borde vara glada i och jag uppmanar alla föräldrar att gå så ofta som möjligt till simhallen, lär dom simma och känna sig bekväma i vattnet för det finns så mycket därutesom är förknippat med vatten och jag kan säga att jag utan tvivel vågar låta mina barn ge sig ut på vilket vattenäventyr som helst för att jag vet att dom kan simma, respektera vattnet och hantera vatten och det är oerhört viktigt!

Det känns dock beklämmande att se att så många skolor ratar simningen nuförtiden, det ska enligt mitt tycke vara obligatoriskt att lära sig simma tidigt i skolan och det ska också enligt mitt tycke vara gratis för barn i skolålder att besöka simhallar så att det får chans att lära sig vara i vatten så mycket som möjligt utan att det ska vara en pengafråga. För mig är det egentligen idioti att inte inse att ett drunknat barn kostar så mycket mer i lidande och sorg än vad en avgift till simhallen eller en inställd simlektion på skolan nånsin kan motsvara...

Tjipp!

Verkar ju inte vara någon som bor här längre, har man en blogg ska man väl skriva åtminstonde ibland?

HAHAHA

(ps, ingen som behöver oroa sig för att någon kapat denna blogg, det är den värdige ägaren som kastar lite skit på sig själv bara ;)

I en lite tråkig trädgård just nu så finns det iaf ett par ljuspunkter! Oerhört vackra är dom mina vallmo, synd bara att det är så svårt att ha dom mot husväggen där dom kommer igång för tidigt så att dom blir för klena.

Åke! Jag sa ju det, det är åkes dag idag! Solen år din Åke, släng er vi väggen alla missnöjda före detta anställda! ÅKE och TORVALD PALEMA!

Så, nu är vi inne!

Dagens gäng! De tre brudarna alltså!

Godmorgon! Nu är vi på väg till valla!

Ja, nu har ju vårens tristess gått över, idag (lite bakis) blev det grillning med syster och familj, mycket lyckat. En kvällspromenad och nu sitter vi här, dricker lite vin, fått upp två av facklorna så det blir lite ljus :) Imorgon blir det Elitloppet! Och vädret har som vanligt lovat att visa sig från bästa sidan! Kan knappast bli bättre! Ses imorgon på valla!

Alltså, jag och fredde är äldst på stället, men vem bryr sig..? Inte fredde! O. Inte jag heller för den delen!

Ok, ute med gänget på jobbet, kanon! Och sen, när alla kollegor gått... Då hamnar man på Victoria i kungsträdgården! Inte mitt typ av ställe! Men vad gör man inte för sin bästa vän! ;)

Måste säga att Spotify är guld!

Sitter just nu och lyssnar på Cornelis Wreeswijk och det är inte var dag :)

Japp, helgen var bra, mycket bra! Långhelg med barnen! Bjöds på sol, regn, Jössefröjda, middag med syster & CO, lite kamratumgänge och massor med tid med toddlarna!

Jo, årets första dopp blev av också! Igår söndag, strålande sol, jag och grabbarna var ute en sväng med Nova, frågade om dom ville ta ett dopp och visst, det ville dom! Upp och hämta badkläder och iväg till badplatsen och då hade solen gömt sig bakom molnen, fast vad gör det, årets första dopp är ju, som de flesta vet, svinkallt vilket som!



Jesper var först! Tuff kille!



Jodå, jag gjorde det också!



Begriper inte hur han orkade att stå där! Man tappar ju känseln i benen!



Tillslut! Duktig kille nr 2!



Två lite smått frusna killar 24 maj 2009!

Vattentemperaturen? Ingen aning faktiskt, men med tanke på senaste veckornas väder på platsen och nattliga temperaturer så vågar jag på mig en kvalificerad gissning på runt 10 kanske max 12 grader!

Som sagt, tisdagens otroligt klantiga idiotiska händelse när jag glömde min väska på tåget är som den är. Väskan har inte ännu dykt upp på hittegodsavdelningen, vilket dom tror att den gör inom en vecka från tillfället. Alltså bara att vänta lite. Pratade lite med simhallen och de tyckte jag kunde vänta med att spärra kortet eftersom det inte kostar mig något extra om någon nyttjar det. Får se om jag går dit på lördag och spärrar det.

Så, kan det bli mer tråkigheter på en vecka?

JAPP sa Murphy...

Imorse, strax före halv åtta så klev jag ut i vardagsrummet och skulle mata mina kära vänner i karet... Då hörde jag något ingen akvarieägare vill höra...

Dripp, dropp, dripp, osv...

Läckage i filtret :(

Inte så farlig iofs, men några liter eller så har väl hamnat på golvet och där är det ju, på gott och ont, en viss lutning så elektroniken under karet var ingen fara för, destovärre är ju att det troligen är lite blött under väggen eftersom det är dit lutningen går.

Så det blev att stänga av, öppna upp, kolla, torka, leta skavanker på o-ringar osv. Kunde inte hitta något så jag satta tillbaka allt igen och drog igång, väntade en halvtimme och inget läckage så då gick jag... Var på jobbet vid 10.

Det som är lite jobbigt är ju att jag inte vet vad som händer hemma just nu, vill ju inte komma hem och det är 3/4 av 300 liter (orkade inte räkna) vatten som ligger på golvet :( Fiskarna klarar sig eftersom utloppet ligger nån knapp decimiter över botten, men vatten och parkettgolv är ju inte direkt giftas sugna med varandra! Fast jag vet ju att min försäkring täcker, så det är ju ett litet plus.

Men som sagt, ikväll är det AW på jobbet, det kommer jag vara med på en liten stund, typ på brännbollen...

Så är det...

!

Ska det vara så jävla svårt?

Hur inkompetent får man vara egentligen?

Det tillhör väl ändå vanligt jävla vett?

Det är ju så förbannat idiotiskt onödigt klantigt så det finns inte!

Men nej, man kan tydligen inte förvänta sig sånt!

Från sig själv...

Från mig...

Att jag ska komma ihåg att ta med mig väskan från tåget...

Men heder åt SL som ger en telefonnummer till pendeltågsstationerna, det är jag imponerad över. Även imponerad över tjejen som gick igenom tåget vid slutstationen Kungsängen imorse. Här har SL gjort något bra!

Synd bara att väskan verkar vara försvunnen, någon var tydligen i behov av en matlåda med korv stroganoff och ris, badbyxor, handduk och ett årskort till stockholms stads simhallar. Taskigt bara när personen ifråga inser att kortet är spärrat.

Men lite hopp finns ju kvar, den kan komma tillrätta...

Jag har sagt det förut och jag säger det igen, jag lider av Alzheimers light!

Ta hand om er därute och knyt ett snöre om era tillhörigheter!

Så var sagan slut!

Jo, blev lite kusinträff också!

Slutet gott....

Efter black jacken!